Hornsbergskyrkan - historik
Hornsbergskyrkan är Frösöns tätortskyrka” byggd 1966. Kyrkan är byggd i ett tegelhuskomplex som är att likna vid en (riddar) borg, där kyrkan nästan ger intrycket av att vara ett kloster. Insidan av kyrkan är sparsamt utsmyckad med kala väggar men med mycket god akustik. Invid kyrkan står Sveriges nordligaste runsten, rest av Östman Gudfastsson som enligt ristningarna kristnade Jämtland
En vital 40-åring
När man fyller fyrtio år så brukar man ibland säga att man går in i medelåldern. Då har man blivit kvitt sina barnsjukdomar och kommit förbi ungdomstidens sökande efter en egen identitet. Man slår sig lite till ro samtidigt som man börjar fundera på om det inte är dags för någon typ av förändring för att motverka stagnation. Kanske en tatuering, en piercing eller varför inte en ansiktslyftning för att motverka tidens tand. Hornsbergskyrkan, , är en vital fyrtioåringsom inte har något direkt behov av ansiktslyftning. Barnsjukdomarna tid är sedan länge förbi och den har funnit sin identitet som kyrkoalternativet på den tättbebyggda delen av Frösön. När man säger ”Hornsbergskyrkan” så är det inte alltid självklart att människor vet vad man menar. ”Var ligger den?”. Så kan det låta när man pratar med utsocknes boende men även Östersunds- och Frösöbor kan komma med den frågan. När man så kommer med svaret, ”Den ligger rakt fram när man åker över bron från stan”, brukar dock de fl esta kunna dra sig till minnes att de har sett något som liknar ett kyrktorn inlemmat i Landstingets tegelkomplex. Vad sker då i Hornsbergskyrkan? Ja, några gånger per år firas församlingens huvudgudstjänst där men det är i första hand morgon- och veckomässor samt musikevenemang som har gett kyrkan dess prägel. Tillgängligheten gör även att mycket av församlingens vardagsverksamhet sker i dess lokaler. Hornsbergskyrkan har en lång tillkomsthistoria. I korthetkan man säga att redan år 1902 hade Östersunds Brödraförening (verksam på Hornsberg) insett behovet av en ny kyrkolokal centralt placerad på Frösön. Sedan gick det många
år av arbete och insamlande av medel, både ideellt och i församlingens regi, innan beslut omkyrkobygget togs den 25 januari 1962. Då fanns det redan sedan länge en tomt inköpt för ändamålet Den 4 september 1966 invigdes kyrkan av biskop Ruben Josefsson och dess fyrtioårs jubileum kommer att högtidlighållas söndagen den 3 september (se annons i detta nummer). Ett fåtal nyare kyrkor har valts ut av riksantikvarieämbetet som kulturhistoriskt värdefulla däribland Hornsbergskyrkan. Att vara kulturhistoriskt värdefull är nog gott och väl men det är ändå som gudstjänstlokal för människor som söker och fi nner Gud som den har sitt största värde. Vi får gratulera jubilaren på högtidsdagen och tillönska många goda år framöver utan medelålders krämpor. (En mera utförlig historik över Hornsbergskyrkan kan den intresserade fi nna i faktakällan för denna artikel, Frösökrönikan Nr 1.)
Svante Tängmark, komminister
Invigningen av Hornsbergskyrkan
Hornsbergskyrkan är inget gammalt tempel jämfört med Frösö kyrka som tillkom under första hälften av1200-talet. Ändå är det på sin plats att högtidlighålla söndagen den 3 september, då fyller nämligen Hornsbergskyrkan Invigningen ägde rum en lördag i samband med en biskopsvisitation och förrättades av biskop Ruben Josefsson. När de tre klockorna i den nya Hornsbergskyrkan, St Olof, Gudfast och Östmund kallade till högtid var det redan fullsatt,, med landshövdingeparet Tottie i spetsen. Uppslutningen var stor bland ämbetsbärarna: från Stockholm hade pastor Lars Ridderstedt kommit, från Östersund kontraktsprosten Gösta Wik, och från Frösön, komminister Lars-Erik Westerberg, kyrkoherde Torsten Åström och prosten Albert Wikman. Högtiden inleddes med procession, där de båda kyrkvärdarna, nämndeman Gottfrid Örlander och vattenrättsingenjör John-Erik Berg gick först och efter dem ämbetsbärarna och sist biskopen. Kyrkokören sjöng och kantor Nises spelade. När biskopen hade tagit emot kyrksilvret och placerat de olika delarna på altaret höll han sitt invigningstal, med utgångspunkt från i Jakobs dröm i Betel. ”Det fi nns många platser i bibelns länder som utmärker sig för sin helighet. Och från den plats där Jakob såg stegen går en rak linje till den byggnad som vi
idag går att inviga”, sa han bl a. Högtiden kulminerade när biskopen nedkallade välsignelsen och förklarade templet invigt. ”Välsignat vare detta hus. Frid vare detta hus”, var biskopens enkla invigningsord. Kyrkoherden talade om Guds nåd. Ett tempel är en nådens plats. Han vände sig också till landshövdingeparet och biskopsparet med en särskild hälsning. Dessutom tackade han alla som varit med om att skapa helgedomen. Kyrkoherden var imponerad över all den yrkesskicklighet som han mött. Invigningen avslutades med två korta anföranden. Först ut var arkitekt SAR, Yngve Tegnér, som var ansvarig projektledare för det team av arkitekter och konstnärer som låg bakom Frösö nya förvaltningscentrum med kyrka och medborgarhus. Han gav sin personliga syn på bygget. Sedan var det dags att överlämna kyrkan till församlingen. Det gjordes med några korta ord och några detaljer från byggnadsarbetet av byggnadskommitténs ordförande tillika civiljägmästare Gustav Nyllin,
Frösön. I samband med invigningen döptes en flicka av kyrkoherden i det angränsand dopkapellet. Det var fem månader gamla Ulrika Wedin, dotter till Sven och Ann-Britt Wedin, som fi ck den äran. Eftersom det inte hör till vanligheten att en ny kyrka invigs på Frösön, borde dagen, den 3 september 1966, räknas som en milstolpe i Frösö församlings långa kyrkohistoria.
Tomas Frank
Till grund för artikeln ligger ÖP och LT
från den 5 september 1966.
med symboler av de fyra evangelisterna
